ASTRONOMI

Inledning

Alla har väl någon gång under livet betraktat alla stjärnorna på himlen och förundrats. De allra flesta av dessa har nöjt sig med en hastig blick, men några har fångats av universums mångfald och gått vidare. Astronomi är en intressant hobby, som inte kräver särskilt mycket investering för att kunna utövas. Till en början behöver man inga hjälpmedel alls, utom möjligen en stjärnkarta.

Så småningom behöver man en kikare av något slag för att betrakta det som inte ögat ser, eller för att bättre se det ögat inte orkar med. den hängivne amatörastronomen kanske skaffar ett litet teleskop för att göra upplevelsen ännu häftigare - och dyrare.

Min Hemsidas astronomiavdelning har ett flertal undersektioner för den som är nyfiken. Följ länkarna ovan för att komma vidare. Vi närmar oss den ljusare tiden på året, så det är väl kanske inte astronomens favorittid. Därför är denna avdelning inte riktigt fullständig, men jag räknar med att bygga ut den allt eftersom. Jag har valt att använda svart bakgrund och gul text för att göra den vilsam för ögonen och för att min favoritbok i ämnet är gjord på detta sätt. Det gör att boken går att läsa även i svagaste stjärnljus och alltså är det bra att ta med sig ut under nattliga expeditioner. Se nedan för mina boktips!

Diverse tillbehör

En vanlig fältkikare räcker gott och väl för såväl nybörjare som andra entusiaster, för att betrakta de flesta fenomen på himlavalvet. Vill man öka på optiken en smula kan man skaffa en tubkikare av det slag som många ornitologer använder. Detta blir i många fall billigare än att skaffa ett litet teleskop. Större amatörteleskop kostar idag från omkring 10.000 kronor och upp till över 250.000 kronor. Till priset kommer stativ med tillhörande motering och diverse tillbehör i form av okular, filter, kameraringar (för fotografen) och elektroniska styrhjälpmedel. En billig hobby kan bli oerhört kostsam om man vill...

Själv har jag faktiskt alla tre varianterna, båda kikarsorterna och ett mellanstort spegelteleskop av Schmidt-Cassegrain modell, 8" (20 cm). Det var en speciell känsla att betrakta kometen Hale-Bopp i teleskopet. Tyvärr tog jag inga bilder av den så ni får njuta av bild nr 2 här intill tagen av John Laborde den 15 mars 1997.

Det finns ett tillfälle då teleskopet lämpar sig bättre än en kikare och det är vid observationer av solen.

DET ÄR OERHÖRT VANSKLIGT ATT ANVÄNDA EN KIKARE MOT SOLEN, DET KAN ORSAKA PERMANENTA ÖGONSKADOR!

Solen skall man betrakta bakom ett godkänt solfilter eller genom att projicera bilden på en kartong.

Bra teleskop finns av märkena Celestron och Meade, som båda åtminstone har haft generalagenter i Sverige.

Litteratur

Ingen hobby är komplett utan en och annan bok i ämnet. Det finns gott om böcker att köpa, men de böcker jag helst rekommenderar är nog utgångna för länge sedan. Många uppgifter i mina gamla böcker är förlegade, framför allt på planetsidan, men stjärnorna finns där de alltid funnits. Samma gäller för nebulosor och galaxer med mera. Färska faktauppgifter kan man i dag lätt få via Internet och i vetenskapliga tidskrifter.

Stjärnor och planeter heter den bok jag haft mest glädje av under alla år. Skriven av Günther D. Roth och utgiven av Norstedts 1975 (ISBN 91-1-744142-0). Tyvärr är väl ingen ny upplaga att tänka sig, men upplägget i denna bok är mycket bra och lämpar sig väl för amatörstudier av universum. Prova med biblioteket!

Nästa bok är Astronomiguiden av David Baker och David A. Hardy, utgiven av Bonniers (Bonnier Fakta) 1982 (ISBN 91-34-50069-3). Detta är också en bra bok för den som är intresserad av framför allt stjärnor och stjärnbilder.

Amatörastronomen och Yttre Rymden, är två böcker av Colin A. Ronan utgivna på Norstedts 1981 (AA) och 1982 (YR) (ISBN 91-1-814072-6 samt 91-1-824482-3). Dessa är lämpliga för alla, stora som små och innehåller många intressanta experiment och förslag på utrustning man kan bygga själv.

Sista boken är en "bautabok" som fascinerade mig i många år. Jag lånade och lånade om den på bilioteket och slutligen hamnade den under julgranen (tack Tomten!) Det är ingen enkel bok, tvärtom. Fylld med vetenskapliga termer som kan få en ung amatörastronom att börja med frimärken i stället (ja, jag samlar faktiskt...), men ack så intressant. Titeln säger allt, Astronomi (underrubrik: Det internationella standardverket om universum sammanställt vid universitetet i Cambridge).Bonnier gav ut den och året var 1978 (ISBN 91-0-042063-8).

Vill man läsa några bra tidskrifter kan jag rekommendera Forskning & Framsteg, samt Illustrerad Vetenskap.